Sök:

Sökresultat:

1234 Uppsatser om Fysiologiska parametrar - Sida 1 av 83

Anestesisjuksköterskans smärtskattning jämfört med patientens egenskattade smärta

Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att undersöka om anestesisjuksköterskans skattning av postoperativ smärta skiljer sig fran patientens egenskattade VAS. Bakgrund: Flertalet studier visar att sjuksköterskor underskattar patienters smärta och att VAS inte används i tillräcklig utsträckning vid smärtskattning. Många erfarna sjuksköterskor tenderar att lita mer på sin intuitiva känsla om patientens smärta än på vad patienten säger. Metod: Åtta anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i storstadsregionen fick genom ett frågeformulär skatta 44 patienters postoperativa smärta utifrån en beteenderelaterad skala och Fysiologiska parametrar. Detta värde jämfördes med patientens egenskattade VAS/NRS.

Hyresgästers preferenser på kontorslokalhyresmarknaden : Jämförelse mellan Stockholms CBD och Kista

Uppsatsen behandlar dagens kontorshyresgästers preferenser vid val av lokalisering. Arbetet har begränsats geografiskt till kontorsmarknaden i Stockholms CBD samt Kista kontors-område.De lokaliseringsval som utreds i studien har delats in i två olika grupper av parametrar. I den första gruppen behandlas parametrar som kopplas samman till de traditionella lokaliseringsteorierna. I den andra gruppen behandlas parametrar som är starkt knutna till företags statusbyggande. För att ta reda på vilka parametrar som är viktiga för företag har en studie genomförts.

Effekter vid känd, okänd och oväntad arbetstid. : Mentala färdigheters inflytande på fysiologiska och upplevelsebaserade variabler vid uthållighetsarbete.

Syfte och frågeställningar: Syftet i den här studien har varit att undersöka hur fysiologiska och upplevelsebaserade variabler skiljer sig vid känd, okänd och oväntad arbetstid samt i förhållande till mentala färdigheter. För att uppnå syftet undersöktes följande frågor. Hur påverkas fysiologiska och upplevelsebaserade variabler vid känd, okänd och oväntad arbetstid? Vilket samband finns det mellan mentala färdigheter och de fysiologiska respektive upplevelsebaserade variablerna?Metod: Avsikten är att upprepa tidigare studier men med nya parametrar. Testpersonerna var uthållighetstränade (57,1 ml/kg/min ±3,7SD) män med en medelålder på 37 år (±3,8SD).

Bladelementsanalys av Vindkraftverk

Rapporten innefattar en teoretisk analys av ett vindkraftsverks propeller. Syftet har varit att underlätta tillverkandet av en propeller, med hänsyn till bladens vridning och en varierande vindhastighet.Det tänkta vindkraftverkets ingående parametrar finns att studera i Bilaga 1 ? Ingående parametrar. Utifrån dessa parametrar kunde en maximal effektkoefficient på 0.51 uppnås, vilket skulle motsvara en effekt på 417 kW som i sin tur motsvarar en försörjning av ungefär 40 hushåll.Analysen omfattar även pitchreglering, som syftar till att behålla hög effektivitet hos vindkraftverket, även om vindhastigheten varierar..

Glukosmetabolism och fysiologiska variationer hos hundar

Glukosmetabolism är ett viktigt område inom djursjukvården. För att diagnosticera olika sjukdomstillstånd relaterade till glukosmetabolismen kan man mäta glukos-, insulin- eller fruktosaminkoncentrationen i blodet. Koncentrationen av dessa parametrar påverkas av olika fysiologiska faktorer. Faktorer som ökar glukoskoncentrationerna i blodet hos både hundar och katter är stress och kolhydratinnehållande måltid. Valpar har högre blodglukoskoncentration än vuxna hundar, medan gamla hundar har högre insulinkoncentration i blodet än yngre hundar. Hundens kön påverkar varken glukos- eller insulinkoncentrationen. Fruktosamin speglar den medelkoncentration av glukos som djuret haft i blodet de senaste 1-3 veckorna.

Kostens betydelse för prestation vid högintensiv fysisk aktivitet : En jämförelse mellan LCHF och Svenska Näringsrekommendationer

Syfte, hypoteser och frågeställning:Syftet med studien är att undersöka hur kostsammansättning påverkar prestation, upplevelse och Fysiologiska parametrar hos unga män, i samband med högintensiv fysisk aktivitet. H1 Fysisk prestation, här definierat som total producerad energi under testtiden (J),maximal kraftutveckling (W) samt ett medelvärde på kraftutveckling (W), på högintensitet är lägre efter intag enligt LCHF-kost jämfört med SNR.H2 Upplevd ansträngning under fysisk prestation skattas högre vid LCHF-kost jämfört medSNR.H3 RER (Respiratory Exchange Ratio) är lägre vid LCHF-kost jämfört med SNR.H4 Laktatnivån i blodet är lägre vid LCHF-kost jämfört med SNR.F Hur påverkas sinnesstämningen av en kosthållning enligt LCHF jämför med SNR?Metod:En experimentell crossover-studie utfördes på nio friska, träningsvana män i åldern 22-25 år. Samtliga deltagare genomgick en kostintervention under två femdagars-perioder på kosthållning enligt LCHF och Svenska Näringsrekommendationer (SNR), separerade med en nio dagars washout-period. Efter respektive kostperiod utfördes tester bestående av RER- mätning på ergometercykel samt upprepade Wingate-test (2 st) då de fick skatta upplevd ansträngning enligt CR100-skalan. I samband med testerna mättes även vikt, fettprocent och laktatvärden.

Exempelinlärda ANN som artificiella förare i bilspel

Artificiella neurala nätverk (ANN) kan användas för att lära och efterlikna olika beteenden. I det här projektet används ANN för att kontrollera en bil i en simulatormiljö genom att lära upp nätverken med mänskliga exempel. Syftet med projektet är att ta reda på vilken kombination av parametrar det är som gör att en bil kan kontrolleras av ANN med ett bra resultat. Detta undersöks genom att skapa åtta olika artificiella förare som representerar olika kombinationer av parametrar och sedan jämföra förarnas beteende och resultat för att se vilken förare som klarar sig bäst. På så vis är det sedan möjligt att härleda vilken kombination av parametrar som är den bästa för att kontrollera en bil med ANN.

Vilka parametrar påverkar lönsamheten för hotellföretag? - en kvantitativ studie av RevPAR i Göteborg

Denna kandidatuppsats har analyserat interna parametrar som påverkarlönsamhetsmåttet RevPAR (Revenue Per Available Room/intäkt per tillgängligt rum)för hotellföretag i staden Göteborg. Syftet är att få en djupare förståelse för vilkainterna parametrar som påverkar lönsamhet, samt hur och i vilken utsträckning.Studien baserades på en teoretisk referensram bestående av ?Resource-based view?och flertal tidigare studier inom ämnet. Det senare ledde till ett val av tio internaparametrar, med tillhörande hypoteser för undersökningen. Empirin framställdes avinsamlade värden från ett urval på 34 hotellföretag.

Förändring av olika fysiologiska parametrar vid styrketräning hos äldre

SammanfattningSyfte och frågeställningar. Syftet med denna studie var att på äldre personer studera olika Fysiologiska parametrar före och efter en period på åtta veckor med styrketräning som utförs tre gånger i veckan. Frågeställningarna var: Hur påverkas statisk och dynamisk maximal styrka i främre lårmuskulaturen av styrketräning? Är det någon skillnad i resultat mellan koncentrisk och excentrisk styrka i lårmuskulaturen före och efter styrketräningsperioden? Är det någon skillnad i förändring mellan benstyrka uppmätt med isokinetisk teknik jämfört med uthållighetsstyrka och ett kort funktionellt benstyrketest? Hur påverkas maximal syreupptagningsförmåga registrerad via submaximalt cykeltest respektive vid pyramidtestet av träningsperioden?Metod. I studien deltog 20 generellt ej påtagligt aktiva män och kvinnor i åldrarna 66-79 år.

Fysiologiska förändringar vid administration av butorfanol till friska getter : Physiological changes in healthy goats when administered butorphanol

Sammanfattning Idag genomförs många smärtsamma ingrepp på getter, så som kastrering och avhorning. Trots att det i svensk lagstiftning står att djur inte får utsättas för onödigt lidande finns det idag få smärtlindrande läkemedel som är godkända till get. Tidigare studier har visat att opioiden buprenorfin är olämpligt till getter. Syftet med den här studien var att genom att mäta olika Fysiologiska parametrar undersöka om opioiden butorfanol kan vara eller inte vara ett lämpligt medel för getter. Läkemedlet är idag godkänt som smärtlindring till häst, hund och katt.

Jag har sepsis, identifiera den!

Sepsis är ett livshotande tillstånd som kan drabba patienter inom hela sjukvården där sjuksköterskans arbete är av stor betydelse. Dödligheten vid sepsis är oroväckande hög och är därmed ett viktigt område att uppmärksamma. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskan med hjälp av omvårdnadsinsatser kan identifiera patienter med sepsis på en somatisk vårdavdelning. Metod: en litteraturöversikt med systematisk ansats har genomförts i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baseras på tio kvantitativa artiklar där fyra teman uppkommit som innefattade sjuksköterskans kompetens, utbildning, samverkan och Fysiologiska parametrar och instrument.

Kosthållning samt kostrelateradeproblemområden för Universitetsstudenter vid Mittuniversitetet i Östersund

Sprintintervallträning (SIT) och högintensiv intervallträning (HIIT) är relativt nya träningsmetoder som används av både idrottsaktiva och motionärer för att öka både prestationsförmåga och hälsofrämjande fysiologiska effekter. Syftet av denna studie var därmed att undersöka de fysiologiska förändringar som uppkom efter två veckors SIT och HIIT hos tio unga, friska motionärer. Försökspersonerna delades in i två homogena grupper, en SIT-grupp (n = 5) och en HIIT-grupp (n = 5). De båda grupperna utförde fyra förtester för att fastställa kroppssammansättning, anaerob effekt, benstyrka och maximal syreupptagningsförmåga innan en två veckors träningsintervention startade. Under det första intervallpasset mättes de akuta effekterna av träningen och efter avslutad träningsperiod upprepades förtesterna för att påvisa eventuella fysiologiska förändringar.

Fysiologisk jämförelse av sprintintervallträning och högintensiv intervallträning

Sprintintervallträning (SIT) och högintensiv intervallträning (HIIT) är relativt nya träningsmetoder som används av både idrottsaktiva och motionärer för att öka både prestationsförmåga och hälsofrämjande fysiologiska effekter. Syftet av denna studie var därmed att undersöka de fysiologiska förändringar som uppkom efter två veckors SIT och HIIT hos tio unga, friska motionärer. Försökspersonerna delades in i två homogena grupper, en SIT-grupp (n = 5) och en HIIT-grupp (n = 5). De båda grupperna utförde fyra förtester för att fastställa kroppssammansättning, anaerob effekt, benstyrka och maximal syreupptagningsförmåga innan en två veckors träningsintervention startade. Under det första intervallpasset mättes de akuta effekterna av träningen och efter avslutad träningsperiod upprepades förtesterna för att påvisa eventuella fysiologiska förändringar.

Påverkar klippning och täckning det fysiologiska svaret på arbete och återhämtning hos islandshästar?

Syftet med den här studien var att undersöka hur det fysiologiska svaret på träning och återhämtning ser ut hos islandshästar, samt om detta påverkas av klippning och täckning. Sex islandshästar studerades innan, under och 60 minuter efter att de genomförde ett standardiserat träningsprogram. Programmet genomfördes fyra gånger och hästarna var sina egna kontroller. Varje gång var hästarna under någon av följande behandlingar: 1) oklippt (full vinterpäls), 2) oklippt (full vinterpäls) och försedd med täcke direkt efter träningspassets slut, 3) halvklippt eller 4) halvklippt och försedd med täcke direkt efter träningspassets slut. Hjärtfrekvens, andningsfrekvens, hudtemperatur, rektaltemperatur, laktat, pH, hematokrit, pCO2, kalium, totalprotein och glukos mättes.

Användargränssnitt för tekniska system i distribuerad vård : behov och krav ur vårdgivarens perspektiv

Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet var i behov av att utvärdera användbarheten på den prototyp som de tagit fram för mätning av Fysiologiska parametrar i distribuerad vård. Syftet blev därför att genom att använda metoder så som heuristiska och summativa utvärderingar ta reda på vilka behov och krav som de tänkta användarna ställer på användargränssnitt som används inom distribuerad vård. För att kunna genomföra dessa metoder genomfördes studiebesök, användaranalys, fokusgrupper, kontextuell utforskning och en funktionsanalys. Resultatet av de två utvärderingarna visar att användarna ställer höga krav på den här typen av användargränssnitt, framförallt gällande säkerställande av identitet och anpassning till användarnas verklighet..

1 Nästa sida ->